Liksom denna sida, som på ett perfekt sätt speglar det en gång så storslagna imperiet som helt byggdes på en dryg mus med ADHD.
Men detta är inte någonting negativt. Disney har kommit att representera allt som är fel med media i stort och filmbranschen i synnerhet.
Att Corona-Chan kostar de cirka 30 miljoner dollar om dagen är bortom schadenfreude.
Liksom västvärlden i stort har blivit ett uppsvält ruttnande kadaver som behöver renas så är även fallet med studion som jag en gång älskade.
De har inte kommit med någonting minnesvärt på ca 10 år nu och den vidriga, politiska agendan som skulle fått Walt att kasta upp både frukost, lunch och middag petrifierar precis allt som skulle kunna vara positivt och inspirerande.
Med detta sagt tycker jag att det är på tiden att sluta blicka framåt, för där finns bara en avgrund och istället viga all uppmärksamhet och energi bakåt istället.
Varför inte viga detta ödesår till att nostalgiskt tänka på 1937-2010? Det finns nästan 50 stycken animerade klassiker att minnas och prata om.
Även så-kallade "icke-klassiker" som är väl värda vår vördnad. Och drösvis med Live-Action-Filmer.
Så, ja, låt oss inleda våren med en slags pur nystart. En tillbakagång till bättre tider och en världsordning som inte var ute efter att skada oss både fysiskt och metafysiskt.
Detta kommer bli riktigt bra, jag känner det i mina benknotor.