Christopher Robin

Är relativt nyss hemkommen från att ha varit på premiären av "Christopher Robin".
Blev att åka till Nyköping för att få se den som den ska ses.

Mjo... jag skulle nog säga att den är ganska bra. Ingen instant classic eller på något vis en fantastisk film, men gullig, rolig och rörande.

Jag blev rätt besviken över hur lite av filmen som utspelar sig i 100 Acre Wood och att Pooh och gänget flänger runt i London. Lite typiskt.
Men när man väl är där så stormtrivs man.
Filmen är bitvis lite mörk också, och inger lite Burton-vibbar. Tänk "Alice in Wonderland".

Väldigt passande att denna film har premiär på dagen en vecka ifrån Heffaloween!

Datumet 11 Februari nämns också i filmen!

Heffas ande vilar tydligt över produktionen.

" gäller filmen så verkar det vara en barntillåten version av Ted, typ"

Eh.... vad pörskan har du tuggat på för svampar?
Hur kommer man ens på liknelsen?

Har ju glömt att köpa denna!! Vill visa den för min mormor.

Att det skulle dröja över två år och två månader innan jag såg den här filmen för andra gången hade jag inte trott. Men nu är den äntligen införskaffad.

Såg den i eftermiddags efter marsipan-godis-tillverkningen i trevligt sällskap. Får nog säga att den är bättre den andra vändan.

Det enda riktigt negativa med den är alla instoppade diversity-hires. Riktigt irriterande och distraherande.

Står fast vid att filmen mer borde handlat om hur Christopher Robin påminns om vad som är viktigt i livet i The 100 Acre Wood, och inte gossedjur som kuskar runt i London.

Men det är ändå en film med hjärtat på rätta stället.

Eeyore är hysteriskt rolig i denna film.