| Författare |
 Tråd Sök  trådinställningar
|
råttigan84 
Clean-up Artist
Medlem sedan: 24-mars-2009
Status: Offline
Poäng: 59
|
 inläggsval
 Citera  Svar
 Postad: 26-april-2009 vid 22:33 |
|
Det finns några stycken, dock gråter jag sällan nu längre men när jag var yngre... Då var det:
Lejonkungen-en film som de flesta nog gråter till
Micke och Molle-den här kan jag nästan få en tår i ögat av fortfarande. Den visar värme och vänskap på ett förträffligt sätt.
Dumbo-när han kryper ihop med sin fängslade mamma i stormen är det hjärtskärande.
Ringaren i Notre Dame- flera scener är väldigt starka, inte minst slutet.
Robin hood- när alla är fängslade och broder tuck blir tagen när han försvarar de fattiga.
Det finns säkert flera, får skriva om dem senare.
|
|
Hmm.. impressive. Is it magic? OR MAGNETS!
|
 |
DisneyFanatic
Storybordartist
Medlem sedan: 12-oktober-2008
var: Sweden
Status: Offline
Poäng: 72
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 27-april-2009 vid 23:39 |
Ohja! jag gråter definitivt till Disney, kanske inte storbölar... Men jag får alltid tårar i ögonen när jag ser Lejonkungen, Ringaren i Notre Dame, Micke & Molle och Dumbo, det är så starka känslor inblandade i dem filmerna, så jag kan inte hålla mig borta från tårar  
|
|
Why can't they understand
the way we feel
They just don't trust
what they can't explain
I know we're different but,
deep inside us
We're not that different at all.
|
|
Zoom0
Nykomling
Medlem sedan: 21-juni-2009
Status: Offline
Poäng: 0
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 21-juni-2009 vid 14:00 |
Jag är inte så lättrörd när det gäller filmer eller musik så att jag börjar gråta men det finns två undantag och det är just två disney-filmer + musiken i dessa och det är Skönheten och Odjuret samt Lejonkungen.
Jag försöker att se dessa filmer helt själv så ingen ska se |
|
Bara lilla jag
Regissör
Medlem sedan: 26-juni-2005
Status: Offline
Poäng: 1149
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 23-juni-2009 vid 17:02 |
 råttigan84 skrev:
Dumbo-när han kryper ihop med sin fängslade mamma i stormen är det hjärtskärande.
|
Ja usch ja, just den scenen är bäst i hela filmen eftersom den är så hjärtgripande. Jag tycker egentligen inte om Dumbo så mycket men den är nästan värd att se bara för den där scenen.
|
|
I'll be there someday
I can go the distance
I will find my way
If I can be strong
I know ev'ry mile
Will be worth my while
|
|
Eliaspbo
Foley Artist
Medlem sedan: 05-april-2009
var: Sweden
Status: Offline
Poäng: 571
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 31-juli-2009 vid 20:52 |
|
Snövit-när dvärgarna kom för sent
|
|
Tinsan-girl
Producent
Medlem sedan: 10-augusti-2009
var: Sweden
Status: Offline
Poäng: 271
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 15-augusti-2009 vid 15:02 |
Hmmm...jag har inte direkt gråtit till någon film, men visst har det känts lite gripande vid vissa scener.
Skönheten och Odjuret: Innan han får tillbaka sin mänskliga skepnad. Bakgrundsmusiken blir så bra när Belle snyftar mot hans tröja (eftersom hon tror att han är död) och viskar: "Jag älskar dig!" Man blir lite tårögd när mrs Potts är på väg att gråta när hon, Lumire (ursäkta stavningen! ) och Clocksworth ser att sista kronbladet faller och de tror att de aldrig får bli människor igen (för de vet ju inte att Belle har viskat de tre "magiska" orden!).
Ringaren i Notre Dame: Den lilla flashbacken de har i början av filmen. Vem tycker inte synd om honom när man ser hur han blir föräldralös! Och vem kan inte låta bli känna medlidande för honom när han har ett   till förmyndare?!
Mulan: Stackars Mulan!  Det är så synd om henne när det går dåligt hos äktenskapsmäklerskan!
Lejonkungen: Behöver jag säga något mer? Okej, scenen då Mufasa dör, är ruskigt gripande. Bakgrunsmusiken och Simbas tårar är pricken över i:et [/QUOTE]
Ändrad av Proximus - 15-augusti-2009 vid 15:30
|
Hör med hjärtat ditt, så ska du förstå. 
|
|
RWB bokmal
Animationsassistent
Medlem sedan: 28-oktober-2006
var: Sweden
Status: Offline
Poäng: 140
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 14-oktober-2009 vid 10:38 |
Lejonkungen: Mufasas död. Och "King of Pride Rock"-musiken.
http://www.youtube.com/watch?v=XTxkQulq4JI
Oliver och gänget: Fick tårar i ögonen vid versen "Vem kan tro på nio liv en natt, när man är en liten dyblöt katt, och när säger, du är ensam kvar."
Flickan med svavelstickorna:
Hela filmen var stämningsfull och sorglig och lämnade mig gråtfärdig.
Disneys Julsaga(egentligen alla versioner av den här berättelsen):
Tunne Tim är alltid så älskvärd att man bara vill gråta.
Och en icke-disney film-
Pokemon- Mewtwo slår tillbaka:
Ashs "död". Inte för att jag finner den i sig självt alltför sorglig då han är irriterande, men musiken när han sakta faller ihop och blir förstenad får mig alltid tårögd. Det säger något när musiken får dig att i stort sett gråta åt en figur du stör dig på.
Börja titta vid 0:30 eller så.
http://www.youtube.com/watch?v=oNMoL7de6_E
Ändrad av RWB bokmal - 14-oktober-2009 vid 10:39
|
|
"She's her own biggest biggest fan, Pepper Ann!"
|
|
Sockerpajen
Scenograf
Medlem sedan: 15-september-2006
Status: Offline
Poäng: 758
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 14-oktober-2009 vid 16:10 |
" Lejonkungen: Mufasas död. Och "King of Pride Rock"-musiken.
http://www.youtube.com/watch?v=XTxkQulq4JI "
Kan inte annat än hålla med! Men faktum är att senaste jag såg Lejonkungen (för knappt två år sen) så grät jag mer eller mindre hela filmen. Jag vet faktiskt inte ritkigt varför, kanske var det att jag var så nostalgisk och filmen var så jäkla bra att jag inte kunde låta bli?
I vilket fall så kan jag fortfarande lyssna på "King of Pride Rock"/"Lejonklippans konung" (föredrar den på svenska för då blir det "Alla har en plats! Allting har en mening! i slutet, vilket är suveränt) och bli tårögd.
Annan Disney musik som gör att jag gråter eller får rysningar/gåshud.
*Farewell - Pocahontas. Endast instrumental låt, spelas i slutet när John Smith åker iväg med skeppet. GÅSHUD!
*Transformation - Björnbröder Phil Collins version av denna låten. I filmen så är det bara den bulgariska kören som spelas, som också är väldigt väldigt bra, men med Phils röst ovanpå det så är det svårt att inte bli berörd.
*Transformation - Mulan Blir kanske inte tårögd av denna låten men den är så sjukt bra och sätter stämningen i filmen perfekt så att den bör nämnas ändå!
*Main Title - Bernard och Bianca i Australien Bara för att jag ÄLSKAR introt till den filmen.
*Lejonklippans Konung - Lejonkungen Finns inte mycket mer att säga än perfekt. Lyssna! Särskilt vid 4:21
*Finns Ingen utväg - Björnbröder Bara så förbaskat sorglig text och vacker musik. Underbart.
*En sång från Notre Dame - Ringaren i Notre Dame Majestätiskt. Särskilt den allra sista höga tonen ger mig gåshud.
*Ett Himmelsk Sken - Ringaren i Notre Dame Så vackert!
Självklart så finns det en massa massa "gråt-låtar" men nu orkar jag inte skriva fler. Gå gärna in och lyssna på de du inte hört och säg vad du tycker.
Ändrad av Sockerpajen - 14-oktober-2009 vid 16:12
|
|
"Du har glömt mig och på så vis glömt dig. Titta in i ditt inre Simba, du är mer än vad du har blivit!"
|
|
Hades
Huvudanimatör
Proximus' Padawan
Medlem sedan: 14-maj-2005
Status: Offline
Poäng: 920
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 14-oktober-2009 vid 21:14 |
Jag satt med imponeringstårar i ögonen genom hela "Circle of Life" när jag såg Lejonkungen förra året. Fick även en tår i ögat av den första ordentliga trailern till The Princess and the Frog!
I övrigt fyller mina senaste "riktiga" Disneytårar 10 år nästa månad (som går att läsa på sida 1)! Då blir det Tarzankalas!
|
|
Sockerpajen
Scenograf
Medlem sedan: 15-september-2006
Status: Offline
Poäng: 758
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 14-oktober-2009 vid 21:18 |
Grattis på 10-årsdagen?
Du sa aldrig vilken scen det gällde dock. Själv gråter jag när Tarzan tar farväl av Kala och säger "Det spelar ingen roll vad du säger. Du kommer alltid vara min mamma" och när Kurchak dör.
Är ditt legendariska gråtmoment något av de eller en annan berörande scen?
|
|
"Du har glömt mig och på så vis glömt dig. Titta in i ditt inre Simba, du är mer än vad du har blivit!"
|
|
Hades
Huvudanimatör
Proximus' Padawan
Medlem sedan: 14-maj-2005
Status: Offline
Poäng: 920
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 14-oktober-2009 vid 23:56 |
Nä, kanske finns nån stackars människa som lyckats missa filmen, tänkte jag nog.
Kerchaks död är scenen vi snackar. Kerchak både var och är min favoritkaraktär i filmen, och jag rankar den scenen som Disneys sorgligaste även om både Lejonkungen, Ringaren i Notre Dame och Bambi har väldigt tunga scener också.
|
|
Mrs.J.R
Springschas
Medlem sedan: 08-oktober-2009
Status: Offline
Poäng: 14
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 15-oktober-2009 vid 19:32 |
|
Gråter till nästan alla disneyfilmer, men särkilt till Ringaren i Notre Dame, till allting i den, den är inte den bästa klassikern men det är den som drar med en mest, som får en att känna sig som en karaktär i filmen, bara jag lyssnar på "som eldar" eller "hellfire", som den heter på engelska, så gråter jag. Annars så är Micke och Molle och Bernard och Bianca i Australien också väldigt sorgliga.
|
|
Sockerpajen
Scenograf
Medlem sedan: 15-september-2006
Status: Offline
Poäng: 758
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 15-oktober-2009 vid 21:38 |
|
Sant att man kanske inte borde spoila slutet på filmen men om man går in i en tråd där folk skriver om vad man gråter till i filmer så borde man nog förstå att slut med mera avslöjas.
|
|
"Du har glömt mig och på så vis glömt dig. Titta in i ditt inre Simba, du är mer än vad du har blivit!"
|
|
Eliaspbo
Foley Artist
Medlem sedan: 05-april-2009
var: Sweden
Status: Offline
Poäng: 571
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 13-december-2009 vid 14:14 |
Eliaspbo skrev:
Snövit-när dvärgarna kom för sent |
Jag tycker att många disneyfilmer(både klassiker serier uppföljare spelfilmer och pixar) är sorgliga, även Aristocats.
Men den disneyfilm jag gråter för mest är snövit som jag sa tidigare
Ändrad av Eliaspbo - 13-december-2009 vid 14:18
|
|
jordgubbsanka
Animatör
Medlem sedan: 12-december-2011
var: Östersund
Status: Offline
Poäng: 304
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 26-april-2012 vid 11:52 |
Jag gråter inte så farligt mycket till filmer. Den enda Disneyfilmen tårarna verkligen har runnit till är Lejonkungen (Mufasas död) det är så sorgligt, Simbas ovilja att tro att Mufasa är död, musiken, hans sorg... Och sen Scars manipluation som salt i såren.
Får ibland tårar i ögonen till introduktionsscenen i Oliver och gänget. En liten kattunge ensam i ösregn, och ingen bryr sig... Snyft.
Får tårar i ögonen till Slutet i Pocahontas. De två älskarna skiljs från varandra och kan aldrig se varandra igen (Om man väljer att ignorera att man vet vad som händer i uppföljaren såklart...)
Jag vill även minnas att jag fick tårar i ögonen till "Någon väntar på dig" -scenen i Bernad och Bianca närt jag var liten.
Några sorgliga scener som jag inte gråter till: Bambis mammas död. Han är så säker på att hans mamma klarat sig, men så kommer hon aldrig... och hans pappa kommer och säger "Din mamma kommer inte"
Odjurets "död" i Skönheten och odjuret. Odjuret pratar som att han kommer dö och Belle försöker intala sig att det inte är så... Och "Möblerna" förstår att de drig kommer bli normala igen...
Flera scener i RiND. Man tycker så synd om Quasimodo när han misshandlas på torget, när han tvingas bevittna esmeraldas och Phoebus kyss och när han tror att Esmeralda dött... Tycker även synd om honom för hur han behandlas av Frollo.
Kerchaks död i Tarzan. Han erkänner Tarzan som sin son, och sen dör han... T_T
"Ingen utväg" i björnbröder. Kenais samvetskval, och Kodas förtvivlan...
Rays död i Prinsessan och Grodan. Snyft.
Har dock en svag punkt för melankoli... Slutet i Skönheten och odjuret till exempel- Jag gillar inte riktigt odjuret som människa, jag hade nog tyckt bättre om att, låt oss säga, Han dör, Belle säger att hon älskar honom, han förvandlas tillbaka men fortsätter att vara död. Förtrollningen bröts och han fick se Belle in i det sista, men han dog. Det hade väl varit lite väl hemskt för barn, men jag hade nog uppskattat ett sådant slut mer... Jag= Hemsk person XD
Ändrad av jordgubbsanka - 07-maj-2012 vid 07:56
|
|
Hope, faith, love. <3
|
|
Jeppe
Matte Artist
Medlem sedan: 02-mars-2010
var: Dalarna
Status: Offline
Poäng: 692
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 26-april-2012 vid 12:00 |
Oj, jag gråter... mycket till film.
Slutet på Pocahontas har jag sett lite för mycket nu. Men de första gångerna grät jag väldigt mycket.
När Kerchak dör i Tarzan är något av det värsta, även där en hel del gråt.
Typ hela Ringaren i Notre Dame :P Finns alltid något man kan gråta åt!!
Ingen utväg i Björnbröder, usch det är så hemskt
Ray i Prinsessan och Grodan, ungefär en halv biosalong kan nog vittna för hur jag mådde under den scenen.
Slutet på Toy Story 3 när man först tror att Woody ska skiljas från dem och när leksakerna sedan lämnas till Bonnie och får lekas med en sista gång och för höra vad Andy verkligen tycker om dem. Och Andys lilla tvekan över att lämna över Woddy till Bonnie.
Trassel när kungen gråter och lyktorna skickas upp tillsammans med "I see the light" är så otroligt vackert.
Jag vill minnas att jag även grät lite till Jakten på Christoffer Robin när jag var liten. Något med att växa upp och vara tvungen att skiljas från barndomvännerna man hade i sina gosedjur var liksom skrämmande.
Men är jag en hemska människa för att jag aldrig någonsin gråtit när Mufasa dör? Scenen är otroligt sorglig och har alla förutsättningar för att jag ska gråta upp caett paket näsdukar eller så, men aldrig, det har liksom inte blivit, väldigt konstigt.
Ändrad av Jeppe - 26-april-2012 vid 12:03
|
|
Disneyfantast
Inbetweener
Medlem sedan: 27-augusti-2006
var: Sweden
Status: Offline
Poäng: 166
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 26-april-2012 vid 13:11 |
Det finns alltid scener som kan få mig att gråta, till och med än idag fast jag snart är 30.
Dock så är jag en sådan person som kan käna sorg men ändå inte gråta men det finns ett par scener som alltid får mig att gråta.
Scenen med Dumbo när han är med sin fängslande mamma. Jag tror att anledningen är att man sätter sig in i situationen. Tänk er om eran mamma skulle vara fängslad och den enda möjligheten till möte var att stå utanför fängelsätt.
Den andra scenen som alltid får mig att gråta är i Micke och Molle när Änkan Tweedy lämnar Micke i naturreservatet, bara för att hon hoppas att han ska klara sig bättre där. Där handlar det också om att sätta sig in i situationen. Tänk er att lämna ifrån er ett husdjur som ni har fäst er vid. Inte så lätt.
Därför har dessa två scener än idag fått mig att gråta. Sedan finns det scener i andra filmer som självklart är sorliga och vissa av de kan säkert tvinga fram en tår ibland men ändå inte på samma sätt som de två nämna filmerna. Iallafall när det gäller mig.
Skulle jag komma på någon mer så återkommer jag.
|
|
MVH
//Håkan
|
|
Jeppe
Matte Artist
Medlem sedan: 02-mars-2010
var: Dalarna
Status: Offline
Poäng: 692
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 26-april-2012 vid 14:42 |
Hur kunde jag glömma Micke och Molle? Den scenen är också så otroligtsorglig. Men för mig är det värre att sätta sig in i Mickes situation. Tänk er att bli lämnade av någon som ni har tytt er till och som har varit hela er värld så länge ni kan minnas, och ni förstår inte varför.
Det måste ju vara en hemsk känsla...
|
|
Disneyfantast
Inbetweener
Medlem sedan: 27-augusti-2006
var: Sweden
Status: Offline
Poäng: 166
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 26-april-2012 vid 16:39 |
Det har du rätt i.
Man kan tänka sig in i den andra partens situation också tänka sig hur det skulle kännas.
|
|
MVH
//Håkan
|
|
Nea
Springschas
Medlem sedan: 17-april-2011
Status: Offline
Poäng: 17
|
inläggsval
Citera Svar
Postad: 27-april-2012 vid 11:23 |
Det är aldrig så att jag storbölar, men några filmer som jag får tårar i ögonen av är: Lejonkungen Prinsessan och grodan Skönheten och odjuret Björnbröder Finns säkert många fler, men det är dessa jag kommer på nu :)
|
|
Aktiva trådar
Medlemslista
Sök
Regler
Registrera
Logga in
Hjälp
Forum: Pixar
