Janne Långben - The Movie

Jag såg den på bio när jag var typ 7 år, och tyckte att den var jätterolig!

Ja. den här filmen tycker jag också är bra men störde mig på att dem inte hade samma röster men annars var den kanon. Jag älskar sången "resan i det blå", så himla härlig :D

Jag har också sett denna film och älskar den.
Jag vill gärna också se uppföljaren till den.
Jag har sett filmen på svenska och Nick Atkinson är bra som Max.
Jan Modin var också bra som Långben även om det borde har varit Johan Lindqvist istället.
Johan Lindqvist är numera Långbens svenska röst på film.
Precis som i "Hos Musse" så spelas Långben av Johan på svenska.

Jo, fast jag tycker nog bättre om Jan Modin som Långben. Men var det inte ytterligare en annan person som hade Långbens röst tidigare? I serien "Goof Troop" eller vad den nu hette.

Är det någon som har lyckats få tag på den svenska DVD-utgåvan av En extremt långbent film ännu?

Den släpptes enligt uppgift redan den 13/6 men har varit restnoterad hos Discshop sen dess. Jag har inte heller sett den i någon fysisk butik.

Tycker Långben The Movie är tråkig och deprimerande.

Jake skrev: Anders M Olsson skrev: Är det någon som har lyckats få tag på den svenska DVD-utgåvan av En extremt långbent film ännu? Den släpptes enligt uppgift redan den 13/6 men har varit restnoterad hos Discshop sen dess. Jag har inte heller sett den i någon fysisk butik. Det däremot vet jag att jag har sett, i Borlänge på Ica-Maxi längs utfarten mot Falun. Men de hade inga många utav den, jag hittade bara typ fyra ex. som låg. Mindre än två veckor sen.

101dalmatiner skrev: Tycker Långben The Movie är tråkig och deprimerande.

Den här filmen är ju grym! Såg den på bio, har gillat den sen dess. Den är lite annorlunda, och har mycket skön humor. Fick lite Simpsons-vibbar senast jag såg den. Vhs-bandet har blivit rätt utslitet, får skaffa den på dvd snart. Mycket bra film

Filmen är en av de bästa disneyfilmerna jag sett. Så klockren och träffsäker på alla punkter. Hur någon kan tycka den är tråkig och deprimerande (*host* dalmatiner *host*) övergår mitt förstånd :)

101dalmatiner skrev: Den är bara så genomdyster och tragisk, hela stämningen liksom. Trodde inte att Långben kunde få mig att må dåligt psykiskt, men den här filmen och dess uppföljare tillika visar på motsatsen.

Jag har tragiskt nog inte sett uppföljaren, visste inte ens om att den fanns förrän nyligen. Detta måste åtgärdas.

Nåväl, angående dysterhet i JLTM. Visst innehåller filmen dystra moment som får det att hugga i såväl hjärtat som tårkanalerna, men själva huvudkänslan som filmen förmedlar om komplicerade tonårsförhållanden och odödlig kärlek mellan far och son är bland det starkaste jag sett i filmsammanhang. Den tydliga representationen av olika stereotyper (coolingar, pluggisar, nördar etc) filmen visar upp är även den grym.

En av få filmer som faktiskt än idag förmedlar en kraftig känsla och minne av hur det faktiskt var att vara tonåring och hur otroligt viktigt det i sin egen skalle ansågs vara hur ANDRA såg på en själv.

obetalbart.

edit: Bör tilläggas att om filmen innebär traumatiska besvär för dig pga. personliga förhållanden som jag inte vet någonting om så förstår jag givetvis om du blir deprimerad av den. Däremot finner jag det omöjligt att hålla med om att filmen i sig i slutänden skulle förmedla någonting dystert, utan snarare tvärtom, lycka. Moment som när Max skriver "Hi Dad" med soppan eller när han räddar långben med det perfekta kastet i vattenfallet och långben med skakande röst säger "perfekt kast" får mig nästan att bli tårögd nu när jag tänker på det.


Ändrad av TLShadowitch - 24-augusti-2007 vid 01:42

Nja, jag kan inte påstå att jag tycker att TLShadowitch tog i så speciellt mycket, för det är faktiskt bara sant. I alla fall enligt mig. Jag måste säga att mina tankar skrevs ned i ord när jag läste inlägget. Man har ju verkligen fångat känslan av att vara osäker tonåring och hur svårt det kan vara både för far och son att få ett förhållande att fungera. Långben som försöker men det blir bara fel, och Max som har helt andra saker att tänka på än att umgås med sin far.

Jag läste en gång att JLTM inte finns i svensk version, stämmer det?

Däremot är den Svenska dubbningen så dålig att man önskar att den inte fanns. 

Plåstermus har rätt. Jag minns att mina öron blödde i takt med att dysterheten den här filmen inger spred sig i bröstkorgen på mig. En mycket obehaglig film.