Barn & Disney

Tja, nästan varenda Disney klassiker är ju proppad med en eller flera moralkakor, men jag vet inte om barn uppfattar det dock. När jag själv var yngre så såg jag bara filmerna för de var roliga eller det var söta djur eller lite spännande, det är först nu när jag är äldre som jag lägger märke till budskap och syfte mer. Fast man kan säkert ha blivit påverkad undermedvetet. Ett dåligt budskap som många av de äldre Disney filmerna hade var ju att de kvinnliga rollerna var där för att räddas, de klarade inte av att rädda sig själv. Som tur är har det bättrats nu på senare år och jag hoppas att barn tar till sig det och inte formar sig efter gamla uttröttade köns- och offer-roller.
Något annat som Disney förmedlat i många av sina filmer är att man inte ska döma någon efter utseendet. Jag tror att det går fram ganska bra, barn tycker oftast om både Odjuret och Quasimodo när de ser att de egentligen är snälla killar även om de verkar lite läskiga i början..

Jag vet inte vad jag vill ha sagt egentligen. Men jag tror att moralkakorna funkar till viss del, att barnen märker av dem men mycket går dem nog över huvudet eftersom de är för upptagna med att skratta åt de roliga talande djuren.

Hejsan! Jag håller med om att när man var liten då såg man filmerna på ett annat sätt än idag. Jag vet inte om jag har blivit påverkat på något sätt av dem än att jag bara älskar Disney!
Jag har nog mer påverkats på ett bra sätt än ett dåligt iaf. För att jag blir alltid glad av Disney och när jag tänker på Disney då är jag liten igen och världen är perfekt.

Dagens disney filmer se annorlunda på olika saker tex, i Pinocchio så röker dem och dricker öl. Jag vet inte om det har påverkat barn idag eller om det gjorde det då.
Jag har nog inte blivit påverkad av just det. Jag kan tänka mig att det var mer accepterat då att visa sånt i filmer om man jämför med idag.

Studerar just nu till förskollärare så jag har fått läsa och se ett och annat om barn. Som en Disney-fanatiker så är jag ju så himla positiv till allt Disney gör men jag antar att vi ska se kritiskt på detta(?).

Om jag ska se till hur Disney har påverkat mig så har det gjort mig till en bättre människa om man jämför med hur jag kunde ha varit. Jag kan ibland framstå som lite bitter och sur. Lite dömande. Hela Disney-fenomenet har gjort att jag har blivit en samlare och fanatiker. Samlare av bl a dockor. Det ska sägas att jag är en 24-årig man vilket i en del ögon kan verka helt galet. Det enda jag vet är att jag vågar vara mig själv och vågar älska Disney. Så igenom mitt liv tycker jag det har påverkat mig till det bättre.

Åter till barnen och hur Disney påverkar dem. Disney's ledord och röda tråd har länge varit att bevara barnet inom sig. Något som kanske inte säger så mycket förrän man är äldre. Disney är för mig något som är för alla åldrar. Det är något som föräldrar, släktingar och vänner kan uppleva tillsammans med barnen. Sådana saker som Disney-parker och Disney-resor tycker jag är en fantastisk grund för bra relationer mellan barn och vuxna. Barn precis som vuxna behöver uppleva saker och kan de uppleva magiska saker tillsammans så är det bara fantastiskt.

Ser man till att titta på Disney-filmer och annan populärkultur så finns det blandade uttryck. När vi har gått igenom litteratur och populärkultur för barn på högskolan så har de i stort sett utelämnat Disney pga att det inte är skrivet eller påhittat av just Disney (Om man bortser från Pixar- och spelfilmer). Dock har jag aldrig hört någon säga att Disney är dåligt för barn.

Disney har många både dolda och öppna fina budskap framförallt i sina tecknade klassiker. En film som Pocahontas kan jag tycka är en väldigt bra film i rätt ålder. Den kan vara ganska brutal, en del av sanningen från orginalhistorien infinner sig och en del utelämnas. Dock finns hela grunden om indian-historien med och hur illa de blev behandlade. Detta skapar grund för empati som är en stor del av Läroplanen för förskolan (LPFÖ:98). Barn ska stimuleras att utveckla empati bl a.

Just budskapet att två människor från helt olika världar kan bli förälskade och att detta är okej är för mig vackert. Dessutom ska alla människor oavsett bakgrund, etnicitet eller religiös tillhörighet vara lika värda! I Sverige råder demokrati och i förskolan ska detta främjas och läras ut till barnen. Att sen visa vackert målade bilder med vackert spelande musik är för mig ett fantastiskt konstverk. Det påverkar en känslomässigt och då lever man sig in i berättelsen som man måste göra om man ska kunna förstå känslorna i filmen.

När det gäller andra filmer och TV-serier som t ex Marvel-seriefigurer (Spider-Man, Iron Man, X-men) så är kanske känslorna blandade. Jag som växte upp på 90-talet är en otrolig fanatiker av dessa seriefigurer (även Batman). Detta var för mig spännande som liten. I vissa ögon kan det upplevas som våldsamt och detta förmildrar serietillverkarna genom att seriefigurerna gör sitt jobb (bekämpa onda brottslingar). En del barn behöver en förstående vuxen som kan sitta ner med barnet och vägleda in barnet i vad som är rätt och fel i serien. I en del fall har barn tagit film och TV på så stort allvar att de försökt göra verklighet av det. Vuxna behöver följa barnets beteende för att se hur det påverkas av populärkulturen. Jag kan väl säga som så att jag står på tillverkarnas sida i debatten om "tillverkarnas eller föräldrarnas fel".

Jag tycker inte man ska mata in tecknad eller annan film i barnens huvud. Jag tycker heller inte barn under 15 ska få spela våldsamma spel som GTA eller liknande. Jag har som vuxen nu goda minnen från både Disney-filmer och våldsamma TV-spel. Jag har även full förståelse för vad som är rätt/fel, lagligt/olagligt, etiskt/oetiskt. Denna populärkultur har nog hjälpt mig att förstå detta. Disney har fått mitt hjärta att gå igång. Det har fått mig att inse att äkta kärlek inte bara handlar om en prinsessa och en prins (ex. Askungen), utan även mellan två vänner i djurriket (Micke & Molle), två systrar i ett norskt kungarike (Frost) eller mellan 101 dalmatiner och en familj. Som sagt, vägleder man barnen rätt eller om barnen har en bra förståelse och själva kan förstå de positiva budskapen i populärkultur så tror jag utvecklingen och Disney's inverkan på barn kan vara hur positiv som helst!

Jag ska dock avsluta med något kritiskt. Disneystore är ett typexempel på det som är lite fel med dagens genusperspektiv. Disneystore har tydligt kategoriserat på deras hemsida vilka saker som är till flickor och vilka som är till pojkar. För att inte tala om oss samlare som vill köpa en och annan docka. Det ger ett lite dolt budskap om att det bara är tjejer som ska få eller köpa dockor och bara killar som ska få eller köpa action-figurer. Något som jag tycker Disney behöver jobba bort och vilket de förhoppningsvis gör snart.

Slutord: Barn imiterar och tar efter det vi gör! Inte bara det de ser på TV, film eller i böcker!