Disney dör

Intressant inlägg! Du tar upp de filmer som du har närmst om hjärtat och varför de tilltalar dig. Jag ställer mig frågan ibland om det är en generationsfråga när man börjar tala om vilka filmer man tycker om och fastnat för… Men att det naturligtvis handlar om annat också.

Jag är själv en av dem som avgudar ”Herkules” men stänger av TV:n om ”Dumbo” dyker upp. Varför ”Dumbo” tråkar ut mig behöver inte ha med åldern eller uppväxtmiljön att göra, det rotar sig i smaken. Min smak lutar åt det fartfyllda, det kitschiga och det humoristiska (men det gäller nästan enbart för animerade filmer, EJ spelfilm). Men det finns ju såklart olika nivåer på det där - jag gillar inte de fartfyllda, kitschiga, våldsamma filmerna på Cartoon Network. Jag hatar dem. Jag antar att charmen med just ”Herkules” är att jag ser driften med samhället. Vuxenskämt i tecknad film var ett nytt, fräsch begrepp när Herkules kom 1997, det var provokativt och, för mig i alla fall, vansinnigt roligt!

Jag ser och förstår den påstådda charmen med de äldre filmerna (dvs filmerna gjorda fram till år 1967). Men de biter inte på mig - och det gjorde de knappt ens när jag var en liten flicka; jag spolade i ”Askungen” när mössen dök upp, jag suckade mig igenom ”Djungelboken”, jag avskydde de tråkiga dvärgarna i ”Snövit&c:o” och ”Dumbo” ville jag inte ens titta på.

Nu i efterhand, med vuxna ögon, kanske jag diggar ”Djungelboken” och hyllar ”Snövit&c:o” som den första animerade långfilmen. Men jag är desto mer road av filmerna efter och inklusive ”Den lilla sjöjungfrun”. Det är nog lätt för många att med en axelryckning tänka att ”hon är ytlig och åttiotalist, förkastligt påverkad av konsumtionsåldern och prinsesspasteller” om mig för att jag inte tindrar med ögonen när man börjar tala ”äldre disneyfilmer” - fast alla som känner mig vet att så inte är fallet (messa Silver och fråga om filmer och litteratur hon gillar så ändrar ni nog åsikt )

Slutligen så kan jag även konstatera att jag inte charmas av Disneys allra senaste påfund där känslan för humor och romantik försvinner för alla dollar som filmmakarna vill tjäna. Vi talar ”Björnbröder”, ”Kogänget” och diverse datoranimerad s**t som saknar hjärta, manus och humor. 

Har du läst boken?