Årets bästa (och decenniets mest underskattade) animerade film heter Rango. Det gör mig ont att se något av den bästa CGI-animationen någonsin tas för given och en film som fullkomligen sprudlar av uppfinningsrikedom, som inte har setts hos varken Disney eller pixar på många år, komma och gå helt obemärkt.

Att filmen dessutom behandlades som en barnfilm och tom dubbades(!) gör ju inte saken bättre/hånet mindre. Jag var tvungen att åka till Örebro för att få se filmen som den ska ses. Premiären var fredagen den fjärde mars i år. Förra lördagen bröt jag plasten på min inte helt nyligen införskaffade Bluray och såg filmen för andra gången. Det var nästan så att hjärnan fick härdsmälta av hur snygg den såg ut och hur bra den lät.
Om den inte vinner Oscar för bästa animerade film så är någonting seriöst fel i världen. Visst, Tintin var fantastisk den med, men när det kommer till orginalitet så vinner Rango med en ödlas noslängd.

Jag väntar med spänning på nästa projekt av ILM och vill gärna se den sorgligt undanskymda Gore Verbinski göra fler animerade filmer.
En dröm som väcktes i mig när jag lämnade biografen var att se ILM (och möjligen Verbinski) göra en ny-version av The Wind in the Willows.


Mariachi-ugglor is the shit.


AdminEdit: Tog bort den andra bilden då sidan den låg på tillät inte hotlinking

 

Ledsen att behöva säga det, Hades, men du är en Pixar-snobb. Att automatiskt rynka på näsan åt allt som Dreamworks gör är löjligt. De är goda hantverkare av animerad film sedan snart 20 år tillbaka. Och att Rango skulle ha tunt motstånd i år? Tja, jag vet inte. A Cat in Paris ser man ju på mils avstånd är en mycket vacker film som jag gärna skulle sett om den kom på bio mindre än 20 mil ifrån mitt hem. Chico and Rita har jag nätt och jämt hört talas om men den ser intressant ut. Jag har inte sett Kung Fu Panda II på grund av att jag totalt missat första filmen, men jag kan känna att det är ett stort hån att den nominerades när inte Lånare Arrietty (som nådde oss i väst förra året) gjorde det. Puss in Boots var en underbar film och ett klockrent animerat äventyr som inte ens den svenska dubben lyckades sabba. Den var också dregelframkallande snygg. Sedan att den där förbannade akademin aldrig kan lära sig att sluta leva i det förgångna och erkänna att Motion Capture INTE är en egen genre utan bara ytterligare ett verktyg inom den animerade filmen! Fan, att inte Serkis blev nominerad för Gollum 2002 är ju ett av de största hånen i filmhistorien!

Eh, jag kom visst lite på avvägar. Vad jag ville ha sagt var att Tintin borde ha nominerats och hade varit en mycket värdig motståndare till Rango.

Motståndet var med andra ord inte svagt men kunde ha varit starkare eftersom idioterna som drar i trådarna valde att blunda för två fantastiska filmer som borde ha nominerats (Alltså Arrietty och Tintin).

Filmer som Rango trodde jag ärligt talat inte gjordes längre. Den har samma mörka ogenerade humor som Don Bluths filmer och liksom i nämnda filmer är döden inte tabu i Rango. Den filmen har allt en animerad film ska ha och att Depp spelar huvudrollen är snarare bara en bonus. Synd att filmen gick så många medelsvenssons över huvudet bara för att den inte handlade om en gullig fisk eller fluffig Panda. När filmer som Smurfarna (brrrr) drar in dubbelt så mycket pengar som kvalitetsprodukter som den här vet man att vi är sorgligt på väg utför.

AdminEdit: Tog bort formateringen (Times) på inlägget

Visst, flera av filmerna har sina ljusa stunder, men de ligger inte i storyn utan i enstaka infall. Shark Tale? Madagascar? How To Train Your Dragon är däremot en riktigt bra film och ett enormt fall framåt. Nu är det alltså inte enbart av intresse hur snygg en film är i detta fallet. Alla studios har tillgång till samma verktyg och det släpps inga fula filmer från de större studiorna och har väl egentligen aldrig gjort. 

Rango är bra men jag ser inte den enorma storheten då den till stor del verkar vilja tala till intelligenta cineaster men faller på att den helt enkelt är för platt. De djupa delarna är mest märkliga och jag ska inte börja låtsas att jag förstår symboliken den presenterar. Animationen är naturligtvis fantastisk men förutom Rango själv är persongalleriet väldigt tunt (minns kanske två karaktärsnamn till) vilket är synd. Någon barnfilm är den verkligen inte vilket naturligtvis är skönt som omväxling. Så ja. Den är intressant för den är annorlunda (vilket man skulle kunna vara elak och översätta till "tråkig"), delarna är bättre än helheten och den är långt ifrån det bästa i genren. Jag höll en tumme för den på Oscarsgalan för jag uppskattar att det görs annorlunda saker, som inte nödvändigtvis är smal skitfilm, i genren. Och Johnny Depp gjorde ett kanonjobb.

Don Bluth ska jag erkänna att jag är för dåligt bevandrad med. Anastasia tycker jag mycket om, Tummelisa kunde var bättre men har ett par stabila scener. I övrigt har jag tyvärr dålig koll.

Alltså: Jag ser gärna Dreamworks filmer då och då men de är sällan någonting jag ser fram emot då de i regel är mycket, mycket lättglömda till skillnad på Pixars filmer som oftast (inte alltid) spelar i precis lagom mängd på alla strängar. Pixars filmer är naturligtvis alltid slående vackra att se på, handlingarna är oftast engagerade, skratten finns där i lagom och inte lika pushig mängd och klumpen i halsen känner man väl av när det vill sig riktigt väl (Toy Story 3, Up). 

Den inte bara vill tala till intelligenta cineaster, den gör det också. Att du upplever den som platt är för att du är en mycket platt människa. Som du själv erkänner gång efter annan är du ju en mainstream-drönare av rang.

"De djupa delarna är mest märkliga"... Oookej? 

Persongalleriet är allt annat än tunt! Vad snackar du om???

Flera bra badguys:

Rattlesnake Jake - helt fantastisk på i stort sett  alla vis.

Tortoise John - Klassisk ond politiker.

Bad Bill - Ray Winstone gör rösten, behöver vi säga mer än "badass"?

Balthazar - rolig och motbjudande pastish på hur illa det kan gå med giftermål inom familjen.

Sedan ett urval av invånarna i Dirt:

Priscilla är bedårande och badass.

Buford the bartender - älskar honom!

Spoons - hillbilly!

Doc - En kanin med ett öra... och han är läkare.

Wounded Bird - kanske coolast i hela filmen. Vet inte varför, men indianer är så jävla coola.

Angélique - borgmästarens sexiga sekreterare. Hennes bitchande med Beans är hysteriskt.

Samt några andra bikaraktärer:

Señor Flan - Mariachi-ugglornas ledare och filmens berättare.

Rock-Eye är hysteriskt rolig... och ful.

Roadkill - Alfred Molina!

The Spirit of the West - ryser!

Många fantastiska skådespelare som används på ett subtilt vis och inte framhäver att det är de som gör rösterna utan de smälter helt samman med sina karaktärer.

Ett manus fullt med vass humor (minus några helt ofattbart dåliga fart jokes) kärv western-atmosfär och färgstarka karaktärer. En modern fabel tillika gammal western-legend.

Filmen är ett unikum. Fact. Har sett den sex gånger och i sommar blir det den sjunde, IN THREE-DEE

I vilket fall som, klockrent!

Det är ju smått tragiskt att ILM inte har gjort någon mer film sedan 2011. Om det är någon studio som skulle kunna konkurrera ut både Dreamworks och Pixar så är det ju denna! Men zombierna till biopublik har väl sett till att dessa konstnärer förblir ett one hit wonder eftersom ingen tycks vara villig att ge de en chans att följa upp denna skinande smaragd.

http://theconceptartblog.com/2011/12/24/concept-arts-do-filme-rango-2/