Bara lilla jag skrev: Det var inte samma som jag sett. Oj bara 50min lång? Eller kort kanske jag skulle ha sagt?   Och jag sa att den jag har hemma var en b-produktion, rosa kläder herregud.  Handlingen är dock bra i den jag har, hittade den just så kan skriva handlingen.   "År 1607 anländer engelsmannen John Smith till "Det nya landet", lockad av berättelser om äventyr och rikedomar. Men verkligheten visar sig vara en annan. Nybyggarna är definitivt inte civilisationens förkämpar, och indianerna knappast så ädla och gästvänliga han föreställt sig. Smith blir tillfångatagen av Powhatanstammen och döms till döden enligt de gamla stamreglerna. Men i sista stund går indiankvinnan Pocahontas i förbön för den vite mannen, och enligt samma regler övertar hon därmed ansvaret för hans liv och hans indianska bildning. John Smith tillhör från och med nu Powhatanstammen. I Fort James glöder hatet till infödingarna allt starkare, och Smith ses som en förrädare. Han lockas därför tillbaka till fortet för att genast slås i bojor. Men det tvingar samtidigt indianerna till vedergällning. Smith är en av deras krigare, och de har inga planer på att överge honom..."   Det här är en rätt bra beskrivelse på filmens handling, eftersom den är rätt svår att förklara. Det känns lite som en serie då det händer ganska mycket. Den är från 15 av förklarliga skäl, man får till exempel se när Smith misshandlas och det förekommer en del skalpering och sådant. Det finns inte så många likheter med Disneys version. Nakoma är med har jag för mig, fast hon kanske förresten inte går med namnet Nakoma. Det finns i alla fall en kvinna som är som en vän till Pocahontas men hon är också fru eller älskarinna till Pocahontas far. Pocahontas har också en lillebror i den här filmen och han spelar en viktig roll. Till skillnad från Disneys så är det inte kaptenen hos engelsmännen som är den elaka utan en av adelsmännen som är med. Kocoum är i vanlig ordning inte uppskattad av Pocahontas, hon i princip hatar honom i den här versionen, han har en väldigt elak roll och han far har också en stor roll och är liksom sin son, elak. I övrigt är det inte så mycket som är likt, förutom lite scener mellan John och Pocahontas även om deras förhållande självfallet är mer utvecklat än Disneys. Om någon är intresserad av filmen tror jag man kan komma över den rätt billigt, titeln är "Pocahontas The Ledgend"

Låter klart bättre än Disneys. Måste se!

PocaSparrow skrev: Ja, det syns verkligen hur mycket jobb man har lagt ner på den här filmen när man jämför röstskådespelare och karaktärer, men även all den tid och energi man har lagt på att få (speciellt indianernas) ett så autentiskt uttryck som möjligt. Jämfört med många andra indianfilmer så har denna film extremt få stereotyper vad det gäller utseende och beteende hos speciellt indianerna.

Jodå, de hävde in en massa stereotyper nu också, bara positiva den här gången. För att inte tala om "Settlers=Bad".

Varför kunde inte Smith behållit de dragen som faktiskt var hans? Man kan disneyfiera dem så de ser snygga ut.

Han var kort, med ett stort brunt skägg och brunt hår. Istället får vi den ariske supermannen, lång, blont hår, inget skägg(hade i konceptskisserna), blåögd, och välbyggd. 

Kom komiskt nog till Amerika i fångenskap då han försökt göra myteri. :P

Svenzon skrev: Men ärligt, vad var det för skräp..? Rösterna hade ju ingen inlevelse alls, det lät som att de bara läste replikerna rätt upp och ner, helt utan känsla och med i princip samma tonläge hela filmen igenom. Försökte bortse från att jag är van vid den svenska dubbningen, men tyckte verkligen inte att den engelska var något att hurra över...

Älskar denna film! Att jag inte har upptäckt denna tråd! Jaja, till ämnet. Jag gillar i princip allt med den. Ett minus är dock att figurerna är lite kantiga, men det brydde jag mig inte om när jag var liten. Då blev jag så förtrollad av miljön, handlingen, karaktärerna, musiken och , som vi tidigare har nämnt, rösterna.  Det är nu på vuxna år jag har upptäckt att stilen är kantig.

Slutet var chockerande! Minns att storebror fick kämpa för att lugna mig och övertyga mig om att John inte dog. Vet inte om jag började grina, men jag minns att brorsan försökte lugna mig och mamma och säga: "Han dog inte! Okej? Han blev skjuten, men han dog inte! " I alla fall så är den så vacker när de tar farväl!

Jag gillar John Smith också. Trots att han är äventyrlig och lite för djärv, tycker jag att han har ett hjärta av guld, om man tänker på början av filmen. Han räddar ju Thomas, utan att bry sig om att vattnet är iskallt.  Det gör honom väldigt omtyckt, precis som Quasimodo, Phoebus och Odjuret. (Dock var det inte så smart att använda uttrycket vildar och ocivilserad! Fast han försökte i alla fall rätta till sina misstag!)

Tja, jag återkommer nog med fler åsikter vid ett senare tillfälle.