Jag har väldigt svårt att se dessa remakes existens rättfärdigas med annat än att det är rena "cashgrabs".

De har helt enkelt för stora skor att fylla. Antingen blir de rena kopior av originalet eller så blir de för annorlunda för att ens kallas en remake. Robin Hood och Djungelboken funkar i teorin då deras ursprung lämpar sig för nya adaptioner. Men verk som Den Lille Sjöjungfrun, Skönheten & Odjuret och Lejonkungen - där exempelvis sångerna är så centrala för storyn - kan inte göras med nya sånger eller inga sånger alls - det vill säga en ny adaptation för då lever den inte längre på originalet, Disney-klassikern, som dom nostalgiskt vill återuppliva

Det är egendomen tillhörande originalen som är de nya filmernas skelett och de nya kommer alltid vara ett nytt, mindre bra bihang till originalen. Så vad är poängen? Det finns ingen förutom ekonomiskt och det är det som är så sorgligt.

Disney har senaste tio åren satsat på liveactionfilmer av Disneys klassiker. Några har varit mer eller mindre rena remakes, några uppföljare och några med helt ny handling, med kanske lite referenser till originalfilm.

Det jag kan tycka är lite synd är att de satsar på att skapa en rakt igenom identisk film som tecknade filmen, vilket mer kan kännas som ett hån snarare än hyllning (Askungen och skönheten & odjuret är bra exempel på det också). Varför försöka göra något som redan är fulländad. Visst, om filmen har samma grundhistoria men berättas ur ett annorlunda perspektiv så kan jag köpa det, (djungelboken). Men annars så tycker jag att Disney lyckas bäst med filmer som skiljer sig från originalet (Alice i underlandet, Dumbo t ex) eller en intressant uppföljare (Christopher Robin).

När det kommer till Lejonkungen kan jag bedöma den på två sätt.

1. Den är imponerande gjord och handlingen är ju bra, det kan man inte komma ifrån.

2. Den är lite för realistisk och förlorar charmen som originalet har och handlingen känns inte fullt lika genomtänkt, trots att det i grunden är exakt samma handling. Den berättas inte fullt lika bra som den tecknade filmen. Sedan saknar man charmen hos karaktärerna. I Djungelboken fungerade det men här hade man förväntat sig lite mer uttryck då detta var en film med enbart djuren.

Det är inte så att jag inte gillade filmen, den var sorglig, rolig, nästan som att titta på en vacker naturfilm med talande djur i vardagsliv, men den hade inte varit nödvändig att göra.

Om Disney ska lägga energi på att göra filmer baserade på de gamla klassikerna, får de försöka lägga mer energi på att skapa någonting nytt och låta de gamla klassikerna förbli de klassiker de är.

Förutom att den gör ett helgerån och fiasko av de ursprungliga karaktärerna (i synnerhet Rafiki) så fungerar den inte ens berättarmässigt för mig. Tyngden som finns i alla scener i originalet tappar all glöd för karaktärerna är helt livlösa i deras uttryck och bildkompositionerna är undermåliga. Jag har svårt att hitta positiva saker i den för när den inte är helt komplett kopia av originalet så är dom nya idéerna helt värdelösa. Att se Simbas hår i en bajskorv är ett förbluffande tillägg exempelvis.

The Jungle Book är utan tvekan den bästa. Den är godkänd men resten vill jag bara glömma helt och hållet.

Inte alls. Jag blev bjuden trots protest. Men eftersom jag är socialt kompetent så ställer jag inte till med en scen när mitt sällskap vill dra med mig på bio helt spontant en semesterdag. Däremot så var jag tydlig med vad jag tyckte efteråt och alla i sällskapet var eniga om att det var en rätt deppig bioupplevelse.

Detta var en vidrig bioupplevelse. Aldrig varit me om på maken. Allt nytt den bidrog med var bara helt förfärligt och allt återskapande av det föregående föll platt.

Den sämsta "live-action"-remaken som Disney gjort hittills.

Detta var ett mycket märkligt inlägg..

Vad menar du med att "vi"(?) ska tänka på och exakt VAD är det "vi" ska visa vördnad för?

Vad var så "dassigt" med premiären förresten?

?

Är hen tillbaka? Från vad?
Kan jag inte se.